over and over again.

sitter och pillar med en ny header och design nu till bloggen. råkade för ett tag sedan radera menyn till vänster, så tänkte passa på att fixa något nytt samtidgt.  

vet inte hur många gånger jag har sett över min packning inför torsdag. jag lägger till och tar bort saker&kläder hela tiden. nu börjar jag bli nöjd, men antar att jag inte kommer bli helt klar förens det är dags att åka mot flyget på torsdag. känns som att torsdag är väldigt långt bort nu, men tiden brukar rinna iväg, så den skulle gärna få göra det nu med. :) 4 days left.

nu ska jag fortsätta med headern - hörs lite senare.





happy b-day

jag borde sova, jag vet. men innan det är dags för det vill jag skriva en viktig grej.

det är den sjätte februari, vilket innebär att det är lovisas dag. vill önska dig ett stort grattis på födelsedagen babe! hoppas du får en underbar dag. du förtjänar det bästa! tyvärr hade jag ingen möjlighet att komma upp till dig nu innan. men vi ses när jag kommer hem ifrån thailand. grattis grattis grattis grattis! <3








the most disgusting ever!

tillbaka på jobbet efter två dagars ofrivillig ledighet på grund av snöoväder. trodde knappt jag skulle ta mig till jobbet idag när försening efter försening dök upp på tavlan för inkomande tåg. efter 40 minuter försening och förfrysta lår så kom tåget. stoppade in ipod-hörlurarna i öronen och drog på the cab på högsta volym och somnade. nu sitter jag här på jobbet och längtar redan efter helgen. eller ännu bättre - jag längtar till thailand. 


Dagens äckligaste händelse:
Även fast det är mer än halva dagen kvar av denna fredag, så har jag varit med om det äckligaste för idag. jag sitter på sjukhuset och jobbar, och här kan man ju förvänta sig det mesta eftersom det är just ett sjukhus. jag är inte så känslig när det gäller äckliga diskussioner, bilder eller ljud. men alldeles nyss hände något som inte är okej. Jag ryser när jag tänker på det.

Händelsen:
Det gick förbi en gubbe i korridoren och precis när har passerade vår dörr så nös han. Det var ingen vanlig liten, försiktig nys. Utan ni vet - en nysning, då de tar i enda ifrån tårna och man bara hör hur mycket snor de har i näsan som vill ut. När en liknade händelse inträffar kan man inte förvänta sig att de håller för och försöker förhindra att snoret smiter- vilket han självklart inte gjorde (antingen tänker de inte så långt, eller så är det precis vad de gör och inser att de inte vill ha innehållet ifrån näsan på jackan.)! Den kraftiga nysningen resulterade att snor och bakterier säkert flög flera meter fritt i luften innan det landade någonstans. 

Känslan:
Det räcker med att bara besriva denna händelse så ryser jag. tänk då hur äckligt det var att höra gubben utföra detta. håret stod rakt ut över hela kroppen och jag blev verkligen äcklad. Som tur är, så såg jag honom inte alls. men min syster hade otur att befinna sig bara ett par meter ifrån honom när händelsen inträffade. hon kom in till mig i rummet strax därefter med halsduken för halva ansiktet.  

Sammanfattning: 
Hur sjuk eller hur frisk du är, hur mycket eller hur lite snor du har i näsan. så spelar det ingen roll - det är aldrig okej att nysa utan att hålla för. det är äckligt!


i'm happy.

man blir så glad. otroligt glad, när någon uppskattar det man har att komma med. även fast det egentligen inte var någon stor sak så är det kul att kunna hjälpa andra. you made my night! :)

dags att sova nu. ska upp om fem timmar - jobbet kallar. godnatt!


he's back, he's home!

för lite drygt en timma sedan så hämtade jag och min syster, pappa och hans sambo vid resecentrum. de kom med tåget ifrån arlanda. de har varit i thailand i tre veckor och njutit av värmen. de var nog inte så glada över att se all snö och skulle antagligen gärna ha tagit första bästa flyg tillbaka till paradiset. sprang och möte upp pappa precis utanför tåget och slänge mig runt halsen på honom. insåg nog inte förens han kramade om mig, hur mycket jag hade saknat honom. nu är han iallafall hemma igen och om 7 dagar sitter jag på flyget mot värmen.


många säger att jag och pappa är lika. och ja! det kanske vi är trots allt. (:


you could be a big part of someone else's life

"You ever look at a picture of yourself and see a stranger in the background?

It makes you wonder how many strangers have pictures of you,
how many moments of other people's lives have we been in.
Were we a part of someone's life when their dreams came true
or where we were there when their dreams died?
Did we keep trying to get in?
As if we were somehow destined to be there?
Or did the shot take us by suprise?


Just think -
you could be a big part of someone else's life and not even know it"


walk a mile in my shoes

har beställt dessa skönheter ifrån hm. väntar nu bara på att de ska komma.
får vänta till efter thailand. men vad gör det?
den som väntar på något gott, väntar aldrig för länge. eller? :)


h&m, barnavdelning - 149:-


i'm tired of this, for sure

nu har jag börjat tröttna. jag har aldrig varit glad åt vintern, men det här tar priset. för ett par dagar sedan började jag uppskatta snön, och årets vinter. men nu får det vara nog! det är andra dagen jag inte kan ta mig till jobbet på grund av all snö. när ska våren komma?

jag ler år tanken att det bara är 8 dagar kvar. åtta dagar kvar innan jag befinner mig på flygplatsen, redo att åka till ett trettiofem gradigt thailand. skulle chansen ha funnits så skulle jag självklart ha flugit idag. men nu finns det ingen möjlighet, så jag får nöja mig med att drömma. drömma och längta. for sure.




i can't wait

closer and closer - day by day
the idea makes me smile
every hour, minute and sceond, the paradise gets closer -
soon i'll be there




it's just 9 days left..


just because



bara för att.
bara för att det är 11 dagar kvar
bara för att jag är glad
bara för att jag har det bästa
bara för att, helt enkelt
bara för att.

good night, just good night


a long time ago.

det var länge sedan nu.
länge sedan jag uppskattade det.
uppskattade snön och dess kyla.
länge sedan - tills idag.
vackert. otroligt vackert.
men så förbannad kallt.








(iaf när man får det innanför jackan)

















I will never tell you

tänk! tänk hur många människor du har runt omkring dig. tänk hur mycket de vet om dig. vissa vet mer, och andra vet mindre. endel vet bara ytliga saker om dig medans andra vet vem du verkligen är. men tänk - hur mycket det finns som ingen egentligen vet om dig. det kan vara precis vad som helst. saker som man aldrig kommer att berätta för någon, inte kanske för att de är hemliga, pinsamma. utan bara för att man har vissa saker som man inte berättar. jag kommer på flera stycken. endel är egentligen ganska meningslösa men självklart finns det andra saker, större och betydelsefulla. som min allra högsta önskan tillexempel. egentligen är det inget hemligt men den sitter långt in och jag vet, jag kommer aldrig berätta den för någon. har du något som du aldrig kommer att berätta för någon? 

 


try me. I will never tell you - it's a promise


19 days left

de senaste dagarna har jag gått och längtat efter paradiset. längtat mer än någonsin. vad jag än gör, vaken eller sovandes så återkopplar jag det till min resa. jag vet vad som väntar efter den långa flygresan. långt ifrån mitt rum, mitt liv - långt ifrån min verklighet, där väntar thailand.

inatt drömde jag att jag sprang på den vita stranden i Koh Chang. så långt ögat kunde nå fanns det bara en vit strand som värmde under mina fötter. allt jag hörde var bara vågorna som slog in mot stranden. allt jag kunde känna var solen som värme min kropp och vinden som blåste liv i håret. jag vet inte hur länge jag sprang, det jag vet är att jag varken kunde eller ville sluta. jag kände mig, lyckligast, bäst, starkast i hela världen. världen var min. jag var fri. lika fri som en fågel är när den flyger högt upp i luften och låter vinden styra den. fri. känslan jag kände var obeskrivlig. vaknade upp i ett leende men verkligheten slog mig, och leendet dog ut. där låg jag i sängen kladdig i ansiktet av resterna ifrån gårkvällens smink. snart behöver jag inte vänta lägre. om 19 dagar sitter jag på plan, påväg till min dröm.  









paradiset stavas thailand..


fuck!

helvete!
jag lyckades ändra något på inställningarna så att hela menyn har försvunnit.
varför lyckas jag alltid med det omöjliga?
vill kasta ut datorn genom fönstret!
fast det kanske är jag som borde kastas ut?
dumma mig.
varför, varför, varför?
helvete!


i dont want this anymore

jag har fått min dom. ingen halsfluss. inte en knutta. men dock lika förjävligt ont i halsen. när hon berättade för mig att hon trodde det var ett vanligt virus och att jag är mer mottaglig nu efter penicillinkurenså glömde jag mitt halsonda. trodde hon hade lyckas få med smärtan ut på pinnen hon stoppade ner i min hals.  och bara för en liten stund glömde jag bort hur ont jag hade och bjöd istället på ett stort leende och drog suck att lättnad. drömmen varade inte länge. sekunden senare när jag skulle svälja, kände jag smärtan igen. lämna mig ifred!

nu är det dags för lite mat.

one more time?

halsfluss? eller vanligt ontihalsen-symptom? ja, det återstår att se. jag kan i alla fall konstatera att jag har fruktansvärt ont i halsen. vaknade många gånger under natten på grund min hals, varje litet gäspande, rörelse med tungan, ja allt som man vanligvis gör med munnen på nätterna gjorde ont. så fruktansvärt ont att jag vid ett tillfälle nästan gav upp, och tänkte titta på tv istället - men lika väl somnade jag om igen och vaknade straxt därefter ännu en gång av smärtan. jag hoppas ni har haft en bättre natt än mig. men nej jag är inte bitter. nu har jag fått en tid kl 11 på åsidan vårdcentral i nyköping. vi får helt enkelt vänta på domen, inga förhastade slutsatser!


på rixfm sitter de just nu och diskuterar lögner. Någon sa att i genomsnitt ljuger en människa upp till femtio gånger varje dag. min första tanke var att det var alldeles för mycket och att jag absolut inte ljuger varje dag. men vid närmare eftertanke så kanske jag är lika skyldiga som alla andra. men femtio gånger låter alldeles för mycket! det behöver ju inte alltid vara stora lögner, utan de små vita lögnerna som ibland kan åka med. det är inget att vara stolt över, men likt förbannat kan det slinka ut en liten vitlögn ibland. ja, det är så det är. acceptera och älska mig - that's it. 




give me something to do

antar att alla blir lika förvånade varje gång jag lyckas få till en uppdatering. känner ingen direkt anledning till att skriva men försöker hela tiden hitta nya sätt att fördriva tiden på. Och ett par mintuer försvinner i alla fall på att skriva detta meningslösa inlägg. 

Dagen då jag åker till Thailand närmar sig allt mer. att jag snart kommer ligga på den vita stranden och ha tio meter till vattnet som inte svalkar ett dugg - känns bara som en dröm. samtidigt som jag kliver av flygplanet som landar i bangkok, kliver jag i samma sekund in i drömmarnas värld. i nitton dagar kommer jag leva i en dröm. thailand är ett paradis. jag ska ta min bästavän till paradiset. jag ska visa henne hur underbart det är.



nu har jag fördrivit lite tid, puss


you will lose.

du har förändrats. du förvånar mig inte längre. inte ett dugg. jag höjer inte ena ögonbrynet ens. om jag vore i dina kläder skulle jag vara rädd. rädd för att förlora något som är viktigt i ditt liv - VI! eller det borde vi iallafall vara. även fast jag inte orkar eller vill bry mig sårar du mig. det gör ont för att det inte märks att vi är viktiga för dig. det kan gå många dagar innan du ens ringer till oss. jag blir ledsen över att du inte själv kan se hur illa du beter dig ibland. men vet du, vi klarar oss. vi kommer alltid att klara oss, så det är du som förlorar. du vet att jag älskar dig, med det är dags att vakna nu. vakna och börja inse hur det egentligen är. det går inte att blunda längre.

ibland vill jag bara skrika åt dig. skrika högt i hopp om att du ska börja förstå. skrika högt vad jag känner och tycker - sanningen. ja, sanningen, det skulle du allt bra vilja veta. den skulle göra dig livrädd. men jag tror inte ens den skulle kunna förändra dig, för du verkar inte se något problem. du tror att allt är bra, som en saga.





kanske borde jag låta dig läsa där här. det kanske vore en början - för det här är bara en början på mina känslor och tankar. om du bara kunde visa vad vi egentligen betyder, för dig. om du bara kunde det P..

you make me happy.

At work! Sitter ett antal våningar upp i ett rum på Nyköpings Lasarett som kallas Örsbaken. I rummet som vi sitter i finns det stora fönster som släpper in det lilla av vintersolen innan den snart går ner igen och värmer min högra arm. När jag tittar ut ser jag nyköpings alla snötäckta tak ryser jag. När jag tänker på hur kallt det är känns det som att håret på mina armar och i nacken ställer sig en meter rakt ut ifrån kroppen. Brevid mig har jag ett element som är på högsta effekt. Jag blundar för en stund och låtsas att jag befinner mig på stranden i Koh Chang. Det känns väldigt bra! Men när jag öppnar ögonen igen befinner jag mig på samma plats - i samma nyköping, i samma rum, på samma stol som för ett par sekunder som innan, och verkligheten slår mig rakt i ansiktet och kylan tar över igen. tur att man i alla fall kan drömma sig bort och smita ifrån verkligheten för en stund. 

   
you make me happy. thats it.


jag tycker lite synd om mig själv.

Hej, mitt namn är fredrica brandtberg och jag har halsfluss. just nu är min högsta önskan att penicillinet ska börja hjälpa. det är lite konstigt det där, hur snabbt ens högsta önskan kan förändras. hade ni frågat mig för ett par dagar sedan hade jag nog önskat mig hur mycket pengar som helst, men nu vill jag kunna äta, dricka och svälja normalt och utan att det ska göra så förbannat ont. en doft av nybakta lussebullar sprider sig igenom lägenheten och det det suktar mig inte ett dugg. då är det något som inte stämmer.. I'll be back, soon!


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0