lovely car.
nu sitter jag på jobbet och fördriver tiden med diverse roliga bloggar. om man räknar med idag så är det bara tre arbetsdagar kvar. jag vet! mitt ständiga tjat om thailand - men det kan inte hjälpas. när jag kommer hem igen så återstår det bara en månad kvar av detta jobb (vad jag vet än så länge). vad ska man göra sedan? då blir jag plötsligt arbetslös. det har jag knappt tänkt på. det är ett problem jag får ta efter semestern.
Förvarning! nu kommer jag att berätta en sak som egentligen är helt onödig. men jag hittade en bild på jobbdatorn och tänkte lägga ut den här, och för att folk ska förstå varför jag kramar en bil så behövs det antagligen en förklaring.. en av de absolut roligaste sakerna med detta jobb är alla de olika hyrbilarna vi har fått ha. vovlo, saab, renault, ford - flera olika bilmärken och även olika modeller av dessa märken. jag som inte har körtkort än, har lyckan att sitta brevid istället och pilla på alla olika knappar och funktioner som finns. den bil som jag alltid ha velat ha och alltid hoppats på att vi skulle få är Volvo c30. Det var i höstas någon gång, när vi skulle boka bil som jag bad becca att försöka att få en c30. Vi valde, liten bil och skrev att vi var färre passagerare än vad vi var för att förhoppningsvis få en c30. När vi kommer till parkeringen dagen efter märker vi att där inte står någon c30, utan en renault clio. Trodde becca skulle slå till mig då, men vi började istället skratta riktigt ordentligt och gav nästintill upp hoppet efter min dröm. Vi alla trodde det var omöjligt att få den älskade bilen, men så en dag skrev min kära syster i kommentarsfältet "volvo c30" och dagen efter - där står den älskade, vackra, underbara och finfina volvon. Jag fick tillslut min älskade c30, men tror ni att jag skulle följa med att åka i bilen då? Nej, då skulle fröken brandtberg vara kvar på sjukhuset. Men som tur var fick jag skjuts dit upp och för att föreviga ögonblicket tog vi en bild.
Förvarning! nu kommer jag att berätta en sak som egentligen är helt onödig. men jag hittade en bild på jobbdatorn och tänkte lägga ut den här, och för att folk ska förstå varför jag kramar en bil så behövs det antagligen en förklaring.. en av de absolut roligaste sakerna med detta jobb är alla de olika hyrbilarna vi har fått ha. vovlo, saab, renault, ford - flera olika bilmärken och även olika modeller av dessa märken. jag som inte har körtkort än, har lyckan att sitta brevid istället och pilla på alla olika knappar och funktioner som finns. den bil som jag alltid ha velat ha och alltid hoppats på att vi skulle få är Volvo c30. Det var i höstas någon gång, när vi skulle boka bil som jag bad becca att försöka att få en c30. Vi valde, liten bil och skrev att vi var färre passagerare än vad vi var för att förhoppningsvis få en c30. När vi kommer till parkeringen dagen efter märker vi att där inte står någon c30, utan en renault clio. Trodde becca skulle slå till mig då, men vi började istället skratta riktigt ordentligt och gav nästintill upp hoppet efter min dröm. Vi alla trodde det var omöjligt att få den älskade bilen, men så en dag skrev min kära syster i kommentarsfältet "volvo c30" och dagen efter - där står den älskade, vackra, underbara och finfina volvon. Jag fick tillslut min älskade c30, men tror ni att jag skulle följa med att åka i bilen då? Nej, då skulle fröken brandtberg vara kvar på sjukhuset. Men som tur var fick jag skjuts dit upp och för att föreviga ögonblicket tog vi en bild.
NU - LUNCH! :)
Kommentarer
Trackback
