fredrica

Idag övningskörde jag för andra gången tillsammans med pappa. Jag tyckte allt gick bra till en början tills det var dags att svänga ut på en väg. Långt borta kom det en bil och jag kände jag ville släppa före den innan jag skulle köra ut. Pappa sa till mig att svänga men jag sa att det kom en bil. Pappa säger med högre röst till att svänga. Helt plötsligt är vi påväg att åka rakt ner i diket och in i en stolpe. Jag tvärstannar och bilden står tvärts över vägen och täcker upp halva vägbanan. Det kommer ett par bilar och åker förbi, de måste ha undrat vad vi höll på med. När det är tomt på bilar säger pappa åt mig att backa och han lägger i backen, men endå rullar vi framåt. Tillslut drar pappa i handbromsen och säger åt mig att vi ska byta plats. Jag går ur bilen och när jag ställer mig upp börjar jag inse hur roligt det måste ha sett ut (om någon skulle ha sett oss). Jag ser filmsnutten innuti mitt huvud samtidigt som jag viker mig av skratt.

Så kanske är det inte menat att jag ska ha körtkort? Men vid en närmare eftertanke så måste man få misslyckas för att lyckas!  

Detta skulle lika gärna kunnat vara jag!